månadsarkiv: november 2026

Grafisk profil i Word, PowerPoint och pdf

Skylten ritades en gång. Hemsidan byggs om med några års mellanrum. Offerter, avtal, protokoll, säljpresentationer och rapporter tas däremot fram varje vecka. De görs av människor som inte är designer och som inte har öppnat den grafiska manualen sedan första arbetsdagen.

Räknar man exemplaren syns ett företags grafiska profil alltså oftare i en presentation som någon byggde kvällen före ett kundmöte än i något som en designer har rört. Det kan låta som en överdrift för den som har betalat för en logotyp och en manual. Men det är presentationen och offerten som kunden faktiskt läser.

Säljaren är profilens flitigaste användare

Den som rör profilen flest gånger i veckan är nästan alltid säljaren, projektledaren eller den som skriver offerterna. Deras dokument läses i lugn och ro och vidarebefordras ofta till en chef som aldrig har sett hemsidan.

Saknas en mall gör de det rimliga. De tar förra offerten, sparar som ny och skriver över. Efter ett år finns flera varianter av samma blå, tre typsnitt och en logotyp som har sträckts ut en aning i bredd. Ingen har gjort fel. Det fanns bara inget i filen som hindrade det.

Manualen kan beskriva exakt vilken blå som gäller, men den ligger i en annan mapp än offerten. Reglerna behöver följa med in i själva dokumentet, där skrivandet sker.

Inbyggt i själva filen

Det betyder en fil av rätt typ, .dotx eller .potx, där profilens regler ligger i programmets egna funktioner. Ett snyggt dokument att kopiera från räcker inte, eftersom varje kopia bär med sig allt som någon har ändrat i den. Skillnaden märks först när någon börjar skriva.

Färgerna läggs in som temafärger, så att färgväljaren bara erbjuder de rätta. Typsnitten läggs in som temateckensnitt. Rubriker och brödtext styrs av formatmallar i stället för att formateras för hand, vilket Microsoft själva beskriver som grunden för konsekventa dokument [1]. I PowerPoint placeras logotyp och fasta element i bildbakgrunden, där de inte går att råka flytta.

Del av profilen Var den byggs in Vad som händer utan mallen
Färger Temafärger i Word och PowerPoint Nyanser plockas med pipett från skärmdumpar och glider isär
Typsnitt Temateckensnitt, gärna med systemtypsnitt som reserv Byts tyst ut när filen öppnas på en annan dator
Rubrikhierarki Formatmallar för rubrik 1 till 3 och brödtext Fetstil för hand och ingen struktur i den färdiga pdf:en
Logotyp och fasta element Sidhuvud i Word, bildbakgrund i PowerPoint Logotypen flyttas, skalas om och förvrängs
Dokumentets titel Dokumentegenskaper som fylls i från början Gamla titlar och filnamn följer med ut på webben

Hur mycket som ska låsas beror på hur många som gör dokument och hur ofta någon med designvana finns till hands. Att låsa nästan allt skyddar profilen på papperet. En mall som känns som en tvångströja kan ändå bli övergiven till förmån för en gammal fil som ”funkar”, och då skyddar den ingenting alls. Var gränsen går för ett visst företag brukar visa sig först efter några månaders användning.

Tabellens andra rad är värd en extra tanke. Ett licensierat profiltypsnitt som inte finns installerat hos mottagaren ersätts utan förvarning när presentationen öppnas någon annanstans. Många mallar använder därför ett systemtypsnitt i de redigerbara filerna och sparar profiltypsnittet till tryck och webb. Presentationen blir lite mindre egen, men den ser likadan ut hos kunden som hos avsändaren.

Pdf:en på hemsidan

Den sista raden i tabellen, dokumentets titel, verkar minst viktig så länge filen stannar på datorn. Men det som börjar som en Word-fil slutar ofta som en pdf på hemsidan: ett produktblad, en prislista, en hållbarhetsredovisning. Där får mallen ett andra liv som få räknar med.

Sökmotorer indexerar pdf-filer och kan visa dem bland resultaten [2]. Titeln som visas kan hämtas ur dokumentets egenskaper, och står det där ett gammalt arbetsnamn är det vad en möjlig kund ser. Helt förutsägbart är det inte. Vilken titel som till slut visas avgör sökmotorn, och ibland blir det första raden i dokumentet eller något annat. Ett ifyllt egenskapsfält ökar chansen att det blir rätt, men lovar ingenting.

Rubrikerna spelar en liknande roll. Är de riktiga formatmallar blir de en struktur i pdf:en som skärmläsare och sökverktyg kan följa, medan fetstil i större grad bara ser ut som en rubrik. Myndigheten för digital förvaltning ger råd om hur digitalt publicerade dokument görs läsbara för fler, och mycket av det handlar om just rubrikstruktur, alternativtext och läsordning [3].

Det är ett skäl till att utseende och synlighet hänger ihop mer än man tror. Hos Rawdesigns, där sökmotoroptimering i Norrköping finns vid sidan av designarbetet, hör de uppladdade dokumenten till samma helhet som själva sidorna. En pdf utan titel och rubriker är svår att hitta och svår för en AI-tjänst att sammanfatta rätt, hur välformgiven den än är.

Det enklaste sättet att pröva en mall är att låta någon annan använda den. Be en kollega som inte var med när den togs fram att skriva en offert på en dator där profiltypsnittet saknas, exportera den som pdf och öppna resultatet. Titta på titeln i egenskaperna, klicka i rubrikerna i sidofältet och lägg färgerna bredvid hemsidan. Står det ”Dokument1” i fliken vet man åtminstone var nästa ändring ska göras.

Noter

  1. Microsoft Support, dokumentation om formatmallar och teman i Word och PowerPoint.
  2. Google Search Central, filtyper som Google kan indexera, däribland pdf.
  3. Myndigheten för digital förvaltning, vägledning om tillgänglig digital information, bland annat om dokument.